Läs också om fantastiske Börje Söderbäck, som var med och vann senaste SM- guldet 1956 och är av de härligaste människorna jag känner. Biljettgubbe, golftokig och bowlingfantast. En liten artikel som gör att man blir glad.

Nu taggar vi upp inför bandyn.

Hur som helst ökade definitivt Hannas chanser att vinna körslaget. Skoj.

Tack alla som gjorde kvällen möjlig och trevlig!

Det var tufft att kliva upp i morse vid sex efter fyra timmars sömn andra natten i rad. Men nu har Johan förtjänstfullt kört medan jag suttit bredvid och halvsovit och vi avverkar mil i hiskelig fart påväg mot Sälen och Folk och försvars konferens.

Vi håller till centralt i Stockholm. En fest för alla oss som vill minnas hälsingedialekten, känna smaken av Tillmanskorv, dricka ett glas vin och vara Hälsingar för några timmar. Ni som vill komma bara för att skratta åt hur vi låter när vi kommer med andra hälsingar får också komma, trots att ni inte härstammar från det vackra landskapet.

Vi har fått tillåtelse att sända filmen Småstadsliv före Körslaget av Christer Johansson (trailer)

Jag ser till att finns några ”bag in box vin” och något alkoholfritt och dessutom något paket Tillmanskorv från Bollnäs (nånstans finns det väl?). Inträde är ett sms på Hanna och ett valfritt bidrag till inköpskassan i efterhand.

Eftersom jag vill ha koll på vilka som kommer med tanke på att det är en privat lokal så anmäl er på facebook eller via mail till mig, så kommer ett mail dagen innan om exakt plats i närheten av centralen!

Men nu laddar vi för andra halvlek mellan ärkerivalerna, Bollnäs behöver verkligen vinna.

Det blev många koppar kaffe idag. Lyckades också träffa tre gamla lagkompisar. Per Blomqvist (från golflaget) som nu spelar i Uppsala och tidigare i Danska elitserien, Emelie Larsen som nu spelar i badmintonettan och här Pernilla Lindberg som är världsmästarinna i golf och nominerad till idrottsgalan som årets lag.

Tjo vad kul det är att vara hemma i Bollnäs. Nu är Frida och jag installerad i stugan som vi ska tillbringa de närmsta två veckorna i. Det är snö ute =)

Samma sak hände med två ytterligare centerpartister som glatt berättat de senaste veckorna om tider, mål inför loppet och hur mycket de tränat.

Men Henrik och jag fullföljde. Jag trodde inte att jag kunde pressa min kropp så här mycket. Efter nio kilometer tänkte jag bara på vätskekontrollen efter tio. Men tji fick jag, där var det minsann inget vatten. Som tur var bara en rejäl uppförsbacke senare var det några snälla tjejer som hade en liten privat vätskekontroll så jag fick lite vatten.

Lite kallsvett, tårar och tankar på att bryta trängdes undan av att ge Marie en match som jag fortfarande trodde startat i någon startgrupp senare.

Efter 15 kilometer svartnade det lite för ögonen och benen var det lika mycket styrsel i som överkokta sparrisar. Men då var jag i mål på 511:e plats av 3377 personer, 1h 18min 16 sek. Henrik som varit förkyld under den senaste veckan kom in på 1.24.40 ska också hyllas. Faan, vad bra vi var!

Jag trodde inte det var möjligt. Nu har jag badat, ätit godis och läst en bok. Tror jag flyttar mig till soffan nu.