Att Sverigedemokraterna inte skulle kunna hålla ihop sin Riksdagsgrupp var knappast en jätteöverraskning, även om de gör sitt bästa för att verka salongsfäiga. Att William Petzäll pressats att avgå och istället blir politisk vilde har så många skrivit om att jag avstår, spekulationerna om huruvida det är Petzäll eller SD som är den värste kålsuparen får andra avgöra.

Jag tänkte hänge mig åt en helt annan diskussion. Nämligen statsvetaren Jenny Madestams ytterst märkliga analys av läget. Jag känner Jenny som en mycket saklig och skarp person, men här har hon nog hoppat rejält i galen tunna. Hon menade igår att Petzäll skulle få ett bra förhandlingsläge eftersom

”han blir ett hett villebråd för andra partier”.

Man kan ju tänka sig att det bara var något som råkade slinka ur henne. Men idag upprepade hon denna mycket märkliga idé genom att säga att Alliansen kommer att försöka få med sig Petzäll genom förhandlingar i korridorerna.

Jag skulle inte utesluta att det skulle kunna hänt om läget varit annorlunda, och Petzälls röst varit en vågmästarröst och han tagit avstånd från sin främlingsfientliga agenda. Det är inget jag önskat, men jag kan inte utesluta det. Men nu är den inte det och då infinner sig frågan. Varför tror Madestam att en röst som inte avgör majoriteten, som kommer från en främlingsfientlig person med en minst sagt bevisad oförmåga att vara tillförlitlig, personligt och politiskt, skulle bli ett hett villebråd för något annat parti?

För mig är den analysen synnerligen märklig.

Media

Expressen1, Expressen2, Expressen3, DN1, DN2, DN3, DN4, Svd, Aftonbladet1, Aftonbladet2

Bloggar

Peter Andersson, Röda Malmö, Svensson